Skip to content
Wicca.se
  • Hem
  • Blogg
  • Coven
  • Pubmoot
  • Länkar
  • Om wicca.se

Articles from maj 2017

Amanda och Peter Besöker The Museum of Witchcraft and Magic

25 maj, 2017

Just nu är Peter och besöker mig, Amanda, i England. Idag besökte vi the Museum of Witchcraft and Magic!

Det grundades 1960 av Cecil Williamson, och är fullt med olika saker som är relaterade till häxkonst, trolldom och magi.

Här kommer några bilder från vår dag. Museumet är verkligen värt ett besök, om ni är här nere.

Altare

11 maj, 2017

Ett höstigt altare till en ritual där jag vände mig till Guden. Endast de allra viktigaste verktygen och några få dekorationer finns med.

Ett altare är från början en yta eller konstruktion avsedd för offer. Inom Wicca har vi breddat användningsområdet något men altaret har bibehållit en central plats. Vanligast är kanske att man ställer upp ett altare inför en specifik ritual men man kan också ha permanenta altare vars utseende och dekorationer får variera under året, altare helgade åt en specifik gudom eller altare uppsatt i ett specifikt annat syfte. Vad man ställer eller lägger på altaret och hur man dekorerar det kan skilja sig ganska mycket åt, särskilt mellan det mer permanenta och det rituella altaret.

På ett altare som ska användas i en ritual brukar jag alltid ha följande (vad man tycker är nödvändigt att ha på sitt altare kan variera från tradition till tradition och mellan wiccaner):
– Vatten och salt
– Rökelse
– Bägare
– Athame
– Ljus (hur många beror på syftet med ritualen, oftast ett för Gudinnan och ett för Guden)
Utöver detta lägger jag gärna till dekorationer, föremål som representerar syftet med ritualen och föremål som representerar de gudomar vars närvaro jag önskar.

Ett fullmånealtare med inriktning på spådom. I mitten ligger en obsidianspegel som kan användas för scrying.

Var får man tag i föremål och verktyg?
Peter har skrivit ett inlägg om verktyg inom wicca som du kan läsa här. Kanske viktigast att tänka på är att man kan bygga upp sin samling med magiska föremål över tid. Själv ar jag märkt att mycket av det jag använder är sådant jag ärvt, fått i present eller som inskaffats utan en tanke på att de kan passa på ett altare. Det är klart att det är roligt att ha vackra saker att arbeta med, men det är inte nödvändigt. Till vattnet behövs bara en skål, till saltet och rökelsen också. Har man ingen rökelsehållare kan man fylla ett kärl med kvarnsalt att sticka ner pinnen i eller att lägga kolet på. Blockljus på tallrikar, en fin kökshandduk som duk och ett vackert glas som bägare fungerar minst lika bra som dyra motsvarigheter.

Som Peter skrev i sitt inlägg om verktygen är det bra om man kan göra saker själv. För min del blir det i princip bara dukar eftersom sömnad är det hantverk jag är allra bäst på. Jag älskar att brodera och broderar gärna på både ritualkläder och dukar. På nätet går det att hitta fina mönster att brodera efter, både broderier att göra för hand och på maskin (om man råkar ha en sådan). Det är också lätt att rita egna mönster att brodera efter. Oavsett vilken händighetsnivå man är på är det inte svårt att göra en egen duk och man måste inte brodera på den. Det räcker med att man klipper till tyget så det passar altaret och kanske sicksackar kanten om det är ett tyg som lätt repar upp sig, eller om man vill kunna tvätta duken med någorlunda regelbundenhet.

Saker man hittar i naturen är också fina att ha på altaret. Hemma hos mig finns till exempel skelettdelar (från rådjur och små gnagare) som vi hittat i skogen (lämna gärna en gåva till skogen om du tar med dig något hem!) och som vi använder på t ex Samhain. Blommor och blad är lätt att hitta på våren och sommaren, frukt och grönt på hösten, stenar, pinnar, kottar, mossa, bark…

 

Underlaget
Som altare kan man använda lite vad som helst. Det finns billiga små kvadratiska bord att köpa som gör att altaret hamnar i en behaglig höjd när man sitter på golvet framför eller runtomkring men det kan lika gärna vara en byrå, en stol, en bänk, en hylla osv. Är man utomhus kan man använda en platt sten eller bara marken men där kan det faktiskt underlätta med ett bord eller annat stadigt underlag, så att ingenting välter (det är inte så kul att behöva rädda bägaren eller kasta sig fram för att undvika eldsvåda om man råkar välta ett ljus).

Var ska saker stå?
Jag brukar bygga upp mitt altare så som jag tycker blir finast. Dock har jag alltid vattnet och saltet till vänster Ett beltanealtareoch rökelsen till höger, ljusen längst bak, bägaren i mitten och saker som jag behöver ha lättillgängliga i framkanten av altaret. Dels är det så jag är van vid att ha det och dels är det praktiskt att ha det så. Generellt blir det lättare att hitta sakerna på altaret om de högsta föremålen står längre bak så de mindre inte skyms. Det är också bra att tänka på var man placerar öppna lågor (ljus) så man inte behöver sträcka sig över dem för att komma åt annat, med brandrisk som följd (av samma anledning är det väldigt praktiskt med ritualklädsel som saknar ärm eller som har ganska smala sådana – stora, vida ärmar är visserligen jättesnyggt men ack så opraktiskt!). Stora, otympliga saker (stav, kvast, kittel) kan ställas bredvid eller bakom.

Altaren är väldigt bra att experimentera med, för att se vad man själv trivs med och vad man gillar att använda för typ av saker. Själv gör jag ofta rätt avskalade altaren, jag brukar tycka att det räcker med grundsakerna och någon/några dekorationer som är specifika för högtiden, gudomarna eller ritualen. Men just därför kan det vara roligt att försöka utmana mig själv att göra annorlunda. Det är också en bra övning för att börja associera kring olika teman. Ofta blir mina altare också en spegling av naturen: dignande av frukt vid höstdagjämningen, kala vid Samhain och under vintern, grönare och mer levande när våren kommer.

 

Slutligen: Det viktiga är inte var du köpt dina saker, hur du hittat dem eller hur dyra de var. Det viktiga är vad de betyder för dig, och detsamma gäller naturligtvis för altaret. Våga experimentera!

/Charlotta

Initiation

4 maj, 2017

Det är beltanetid och nu är Gudinnan och Guden mogna för att dansa med varandra. Guden har blivit vuxen, vild och stark. Gudinnan är den starka fria och vilda kraften som är fruktsam. Beltane är en tid för initiation och Guden och Gudinnan träder in i mysteriernas skuggor och vi firar dem i fest och glädje, lust och njutning.

Vi som skriver på denna blogg är av initiatorisk wicca. Vi skiljer oss något från den solitära eklektiska wiccanen genom att vi följer en specifik initiatonsritual som alla wiccaner inom samma tradition har genomgått. För att ge denna initiation måste man själv ha blivit initierad av någon som också genomgått denna initiation. Det går alltså inte att genomföra denna initiation bara för att man har hittat den i en bok eller på Internet. Detta fenomen brukar kallas linjetradition/lineage men det får bli ett helt eget inlägg lite längre fram i år. Detta är oftast något som skapar bekymmer för många wiccaner som inte är initierade in i en tradition. Det kan finnas många anledningar till varför alla inte tillhör en tradition, oftast beror det på att det inte finns tillräckligt många coven som kan ge initiation in i en tradition, eller att man som wiccan inte tycker det spelar någon roll med att tillhöra en.

Jag tänkte berätta lite av vad initiation kan betyda utifrån dessa frågor jag oftast får från intresserade och sökare.

  • Vad innebär initiation?
  • Varför vill en sökare bli initierad?
  • Vad förväntas av den som blir initierad?
  • Kan man initiera sig själv?

Vad innebär initiation?

Att genomgå en initiation är att uppleva något som alla andra före dig som tagit denna initiation upplevt. Den som leder initiationsritualen måste också ha genomgått samma initiationsritual ledd av någon som blivit initierad på samma premisser. Vad mer det kan innebära kommer ditt framtida coven prata med dig om utifrån deras perspektiv och förutsättningar.

Varför vill en sökare bli initierad?

Det kan finnas många olika anledningar till varför vissa vill bli initierade och andra inte. Vissa kanske tycker det är skönt med ett coven där man kan lära sig av varandra och få en samlad erfarenhet från alla medlemmar i covenet. Kanske kan det vara så att sökaren som vill bli initierad söker efter en tradition och just den upplevelse en initiationsritual kan ge.

Jag har till detta inlägg frågat runt bland några av mina vänner som är initierade wiccaner och de svarade så här på frågan: Varför ville du bli initierad?

”Jag drevs av nyfikenhet och längtan till att få lära mig en tradition och föra den vidare.”

”Önskan om tillhörighet med likasinnade var viktig för mig.”

”Att lära mig av andra har alltid varit viktigt för mig och i ett coven lär jag mig massor från medlemmarna, därför ville jag bli initierad.”

”Att få närma mig mysterierna.”

”Gemenskap.”

Vad förväntas av den som blir initierad?

Kanske en av de viktigare aspekterna är vad som sker efter initiationen. Då är du ju antagen till covenet och det betyder att du måste följa covenets regler och förväntningar. Dessa skiljer sig från coven till coven. I mitt coven så vill jag t.ex. att du i största möjliga mån deltar vid varje högtid och alla utbildningsträffar. Självklart så är det ju helt ok att inte dyka upp om du tvingas jobba även om jag vill att du ska försöka planera så att du är ledig på högtidsdagarna och våra utbildningsträffar, sen kan man vara sjuk och då ska du vara hemma och bli frisk istället.

Dessa regler bör du också känna till innan du initieras så prata noga med ditt blivande coven, gillar du inte det som kommer krävas av dig, så är du fri att lämna gruppen. Det är du även efter initiationen, vi är ingen sekt och vi kommer inte jaga efter någon som väljer att lämna oss.

Kan man initiera sig själv?

Det är många eklektiska wiccaner som genomför en självinitiation och det verkar fungera så jag tycker det går bra att initiera sig själv. Det kan nog bli en väldigt vacker ritual då du kanske skriver den själv eller utgår från någon ritual du läst i en bok eller på nätet. Du kan däremot inte initiera dig själv in i exempelvis Svensk Initiatorisk Wicca eller Gardneriansk Wicca, det krävs linjetradition för det.

Ett tips jag brukar ge sökare som kanske inte är villiga att ta steget in i covenwicca är att genomgå en självdedikation och då brukar man prata om ”Ett år och en dag”. Under denna tid funderar du på religiositet, wicca och andra existentiella frågor eller det du tycker är intressant och viktigt för dig. Efter den tiden och du känner att du vill fortsätta på den wiccanska vägen så kan du kanske söka dig till ett coven eller om du vill skriva en initiationsritual eller utgå från någon boks förslag så kan du göra det.

Var välsignad!

Peter

Search for:

Senaste inläggen

  • Ny pratgrupp våren 2023 – Strängnäs, Sörmland
  • Pandemi och wicca – Hur träffar man andra nu när allt är nerstängt?
  • Höstdagjämning eller Mabon?
  • Att vara ute eller inne?
  • Midvinter

Senaste kommentarer

  • Amanda om Wicca och Döden Döden
  • Amanda om Wicca och Döden Döden
  • ranya om Wicca och Döden Döden
  • Atle om Wicca och Döden Döden
  • Altare – Wicca.se om Wicca och dess magiska verktyg

Arkiv

  • oktober 2022
  • januari 2021
  • september 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016

Kategorier

  • Amanda
  • Charlotta
  • Gästbloggare
  • Peter
  • Uncategorized

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org
Copyright © 2023 wicca.se. All rights reserved.
 

Laddar in kommentarer …