Den mystika upplevelsen – Gästbloggare

Presentation av gästbloggare Isabel:

Intresset för det ockulta startade tidigt och i tonåren började jag utforska områden som divination, mytologi, ritualer och magi. Jag kände mig kallad att söka gemenskap och engagera mig ytterligare vilket har lett till att jag sedan 2006 är medlem i Svensk Initiatorisk Wicca, en tradition jag hoppas få föra vidare så småningom. – Isabel

 

Den Mystika Upplevelsen

Bilden är hämtad från: https://static.pexels.com/photos/235615/pexels-photo-235615.jpeg

I alla religioner talas om den religiösa aspekt som ligger bortom skrifter och liturgi: den mystika upplevelsen. Denna typ av erfarenhet ligger inte på ett trosplan utan på ett upplevelseplan, som transcenderar den religiösa tradition personen bekänner sig till. Man brukar säga att vad som kännetecknar en mystik upplevelse är:

  • en upplevelse i en religiös eller profan kontext,
  • att den tolkas som ett möte med en högre eller yttersta verklighet,
  • att detta möte sker på omedelbar, icke rationell väg,
  • att den ger en insikt av enhet
  • att upplevelsen medför konsekvenser i individens liv.

Varje religiös tradition har sina egna mystiker, personer som beskriver att de haft dessa typer av upplevelser.

I den mesta litteratur jag läst beskrivs de wiccanska mysterierna som ”Det som inte kan beskrivas med ord utan måste upplevas”. Mycket djupare går man tyvärr sällan, vilket leder till att det som för mig är en väsentlig del i all religion riskerar att gå ganska obemärkt förbi inom wicca. Åtminstone om man inhämtar sin huvudsakliga kunskap från böcker. Faktum är att det faktiskt går att sätta ord på flera aspekter av den mystika upplevelsen, mystiker har gjort det sedan mycket lång tid tillbaka, men av tradition undviker man att göra det inom wiccansk litteratur och fokuserar vanligtvis på yttre attribut. En förklaring kan vara att wicca är en modern mysteriereligion där man avhåller sig från att tala om intimt religiösa upplever med folk som står utanför gruppen. Går man tillbaka till gamla egyptiska, grekiska och romerska mysteriereligioner kännetecknas de bland annat av att man måste vara formellt initierad för att betraktas som medlem och att det finns hemligheter som endast delges inom gruppen.

 

Personlig gnosis

Bilden är hämtad från: https://static.pexels.com/photos/158607/cairn-fog-mystical-background-158607.jpeg

I mitt eget sökande upptäckte jag benediktinermunken broder David Steindl-Rast. I en video säger han följande: ”You can not grasp it intellectualy, but you can understand it if it grabs you, if it does something to you.” Detta tycker jag är en utmärkt förklaring av vad som menas när man har en mystik upplevelse och uppnår så kallad personlig gnosis. Gnosis är ett grekiskt ord som betyder ”kunskap”. Här syftar inte ordet till vad du logiskt-rationellt kan begripa med ditt intellekt, utan den subjektiva visdom och visshet du med hela ditt väsen förstår på ett djupare och emotionellt plan. Shams Tabrizi, andlig mentor åt den kände poeten och sufiske mystikern Rumi, ekade samma insikt när han sa: ”Intellect takes you to the door, but it does not take you into the house.”

Eftersom personlig gnosis som sagt är subjektiv, och wicca har som en av sina funktioner att vara en mysteriereligion, kunde man hoppats att vi skulle vara förskonade från personer som säger sig besitta ”rätt” kunskap om mysterierna. Wicca tar trots allt inte avstamp i ”rätt tro” (till skillnad från ortodoxa religioner, till exempel kristendom) utan lägger fokus på ”rätt handling” (ortopraxi). Det finns inget allenarådande, korrekt sätt att tro inom wicca och om du har en levande praxis är det fullt möjligt att dina uppfattningar gradvis transformeras, då en mystik upplevelse läggs till en annan som en trappa upp till personlig gnosis. Det är egentligen inte så intressant att försöka ta del av den gnosis som någon annan uppnått, eftersom dess sanna innebörd ändå aldrig kommer att kunna förmedlas i ord. Däremot kan andra hjälpa oss att finna vägen till vår egen gnosis genom att visa på den väg de själva gått och det är det jag upplever är en av de främsta funktionerna inom ett coven. Man förmedlar en väg, inte ett svar.

 

Mysterierna

Bilden är hämtad från: https://static.pexels.com/photos/12567/photo-1444703686981-a3abbc4d4fe3.jpeg

Jag har kommit att löst definiera mysterierna som den dolda kunskapen om det gudomliga, oss själva, världen och vår plats i den. Kunskapen är inte dold i den betydelsen att den är hemlig, det ligger bara inte i dess natur att vara uppenbar på så vis att den till fullo kan förklaras och förstås intellektuellt. Mysterierna som jag definierar dem kan upplevas inom (och vid sidan av) alla religioner, just för att vi alla är mänskliga och delar samma grundläggande perceptions- och föreställningsförmåga. Däremot tror jag att man delvis får olika insikter beroende på var, när och med vilka medel man söker.

Det finns forskare som menar att traditionen inte bara avgör vad mystikern upplever utan också hur denna upplevelse tolkas. Olika religioner fokuserar på olika aspekter av mysterierna och därför upplever jag att man möjligen kan tala om religionsspecifika mysterier vars funktion även är att ge medlemmar inom samma tradition en gemensam förståelse inom ett visst område. Inom religionsforskning talar man om odlad mystik kontra den spontana eller sporadiska mystiken. Enligt min tolkning ägnar sig wicca traditionellt åt så kallad odlad mystik, där man genom medveten träning strävar efter att förbereda medlemmarna på att uppleva religionsspecifika mysterier.

Det är ofta arbetet och mödan, den odlade mystiken, som banar väg för att mysterierna ska träda fram i vårt medvetande, vare sig vi är knutna till ett coven eller är solitära utövare. Självklart kan blixten slå ner lite varstans men vi har större chans att träffas om vi står på en kulle, om vi så att säga ställer oss i mysteriernas väg.

 

Sök inåt

Vägen till personlig gnosis går genom upplevelser som griper tag i och transformerar oss. I en wiccansk kontext kan det till exempel vara när vi är utomhus och öppnar upp oss för naturens krafter, när vi mediterar för att möta gudarna, när vi skapar, vid transarbete och naturligtvis när vi utför våra riter.

En ritual utgår ofta från en myt eller ett mytologiskt skeende. Enligt professor Joseph Campbell är myter projiceringar av psykets djupa visdom, en slags karta över vår samlade mänskliga kunskap. Genom att deltaga i dessa riter deltar du även i myten och sätts i linje med visdomen så att den kan uppenbaras för dig, så att den kan gripa tag i dig. Då påminns ditt medvetande om den kunskap du bär djupt inom dig och den stängda dörren till mysterierna kan öppnas. Mystiker emfaserar att vi måste vända blicken inåt, precis som Doreen Valiente skrev i The Charge of the Goddess: ”if that which thou seekest thou findest not within thee, thou wilt never find it without thee”. Visdom och visshet kommer inifrån, sprungen ur personlig gnosis, den kan helt enkelt inte uppenbaras för dig utifrån.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *