Skip to content
Wicca.se
  • Hem
  • Blogg
  • Coven
  • Pubmoot
  • Länkar
  • Om wicca.se

Posts Tagged with högtid

Gudinnan och Gudens Mytologiska Cykel

9 mars, 2017

Wicca är en fertilitetsreligion, även om stort fokus nu har lagts på årshjulet och årstidernas växlingar. Det hör också ihop med just fertilitet, eftersom man ärar och firar hur naturen föds, dör och återföds. Allting är en ständig cykel, och naturens växlingar är något som ofta kommer igen när vi firar sabbat.

Gudinnans och Gudens mytologiska cykel är en annan aspekt som man kan inkludera i sitt sabbatsfirande, och här tänkte jag prata lite mer om denna och hur den kan tolkas. Den är lite komplicerad eftersom flera saker i cykeln händer parallellt. En del av detta är sådant jag läst mig till, fått berättat för mig och upplevt och tolkat själv. Det är som sagt lite rörigt i den här historian, och jag vet att det finns en del förvirring, så det här är mest till för att ge en idé om hur du kan inkludera detta för att det ska fungera för DIG.

Vanligtvis brukar man säga att det wiccanska året börjar vid Samhain, men eftersom det just varit Imbolc tänker jag börja där, och på sätt och vis är det också mer passande.

I korthet är Guden och Gudinnans cykel som följer:

  • Gudinnan föder Guden vid Yule
  • Gudinnan återhämtar sig och blir åter sin aspekt som Ungmö vid Imbolc, medan Guden är en ung pojke
  • Guden och Gudinnan leker och utforskar sin framtida relation som älskare vid Vårdagjämningen. Ibland älskar de redan här men inte alltid…
  • Vid Beltane älskar de med varandra och Gudinnan blir gravid
  • De gifter sig vid Midsommar, och Guden accepterar att han kommer offras senare under året för att folket ska överleva
  • Gudinnan offrar Guden vid Lammas
  • Guden beger sig ner i Underjorden vid Höstdagjämningen. Gudinnan följer honom av kärleken hon hyser för honom
  • Vid Samhain är Guden verkligen död, medan han samtidigt härskar över Dödsriket (ja, komplicerat) med Gudinnan vid sin sida. Hon är här höggravid och sörjer samtidigt Guden. Jag tror det är här som man blir förvirrad!
  • Yule kommer och Gudinnan föder åter den nya Solguden

Så, vid Imbolc är Gudinnan som sagt väldigt självständig och fokuserad på sin egen utveckling (läs mer om detta i vårt inlägg om Imbolc), och hon går igenom sin egen förvandling tillbaka till en ungmö efter vintern. Guden är en ung pojke som är ute och utforskar världen och växer upp, medan Gudinnan utforskar sig själv och sin egen potential. Det finns en väntan här, och en förväntan. Vi väntar på att våren ska komma äntligen, och för mig känns det som att Guden och Gudinnan befinner sig i samma rastlöshet. De har en känsla för vad som ska komma, men just nu är allting i spänd förväntan.

I vissa källor står det också att Gudinnan här ammar barnguden, men för mig är de mer separata. Men som sagt, allting händer parallellt i den här cykeln, det är inte linjärt.

Vi kan se hur detta återspeglas i naturen av just den väntan som finns. Det är som att alla knoppar är beredda att slå ut vilken minut som helst (i England i alla fall). Det är också lammning nu, och andra ungar som föds i naturen.

Vid Vårdagjämningen har Guden vuxit till sig till en ung man, och nu är han ute efter lite roligheter! Han ser Gudinnan, som är en ung kvinna, och blir förälskad. Han börjar jaga henne och försöker fånga henne och erkänna sin kärlek, men hon är inte helt övertygad att han är värdig och ber honom vänta. Guden är helt enkelt för ung även om Gudinnan kan se hans potential i framtiden. På samma sätt växer nu naturen, blommor börjar slå ut, blad börjar visa sig på träden

Beltane kommer och Guden visar äntligen sin värdighet och han och Gudinnan älskar med varandra. Gudinnan blir gravid. Det här återspeglas också i naturen med allt som nu växer med rasande fart, och djurungar föds, träd slår ut och så vidare. Det här är den absolut mest sexuella och sensuella sabbaten under året. Allt handlar om njutning och glädje.

Vid Midsommar har Guden vuxit upp till en mogen man och går in i sin aspekt som Fadern och Maken. Han bedyrar sin kärlek till Gudinnan, och att han vill vara där för henne för alltid. Hon älskar honom och säger att hon vill vara med honom också, men varnar honom att om han gifter sig med henne, så gifter han sig även med folket och kommer vara tvungen att offra sig för dem i framtiden. Guden kommer vara tvungen att dö, men han accepterar sitt ansvar, han vet att det är hans öde.

Det här är en påminnelse till oss att även om naturen är i full blom, och solen står som högst på himlen så går nu året igen mot mörkare tider. Vi måste fundera på vad vi vill ta med oss inför vintern, och vad vi vill offra och lämna bakom oss.

Vid Lammas väljer Gudinnan, i sin trefaldiga aspek av Ungmö, Moder och Hagga, ut vem som kommer behöva dö för folket och den framtida skörden och fruktsamheten. Självklart är det Guden som blir vald, och Gudinnan offrar honom för att försäkra sig om folkets framtida överlevnad. Guden dör och blir nu en ’spirit’.

Det här var (i England, och möjligen i Skåne i Sverige) den första skördehögtiden, och jag tolkar det här som att vi måste fundera över vad vi är beredda att offra för det vi vill skörda. Att skörda något tar tid, det är ett byte av tid gentemot vara. Detsamma gäller i våra egna liv, vad är vi beredda att avstå för det som faktiskt betyder något?

Höstdagjämningen kommer och det är dags för Guden att bege sig ner i Underjorden och bli Dödens Herre. Gudinnan följer med honom ner av kärleken hon hyser till honom. I naturen har växter och djur nu börjat förbereda sig för vintern, och det här är den andra skördehögtiden.

För mig handlar det här om att även om det känns tungt och jobbigt att gå ner i dvalan och vintern, så är den nödvändig. Vi behöver den vilan, och vi kan lära oss mycket av den kärlek som Gudinnan känner för Guden och den mörkare delen av året.

Nästa högtid är Samhain och här blir det komplicerat eftersom Gudinnan både är gravid, men också i sin fas av Hagga.

Man kan väl säga att Gudinnan sörjer Guden som ju faktiskt har dött, och hon går in i sig själv för att hitta visdomen hon behöver. På det sättet är hon i sin fas av Hagga, och är väldigt intuitiv här. Hon kan se allt, förstå allt. Samtidigt är hon höggravid, och väntar på att föda Guden återigen.

Vi ser detta i naturen eftersom den går in i vintervila, men det finns alltid ett löfte om fortsatt liv nästa år. Likt naturen har Gudinnan flera olika skepnader vid den här tiden på året. Detsamma gäller även för oss som personer eftersom vi på vintern ofta är mer introspektiva; vi blir mer filosofiska kanske, och spenderar mer tid med att fundera på och lära oss saker. På den ljusare delen av året är vi mer upptagna med att rusa omkring.

Slutligen kommer åter Yule, Gudinnan föder än en gång Solguden som alltså kommer att bli hennes älskare och make senare, och även vara sin egen far. Japp, komplicerat var ordet!

Det här är självklart en återspegling av att ljuset nu vänder och dagarna blir längre. Det här är dels en chans att fira det som varit, det man fött under året, men också vad man vill ska födas nu och växa under kommande år, likt Solbarnet.

Som nämnt, det här är en komplicerad cykel! Men förhoppningsvis har det här hjälpt att få lite mer klarhet i vad det faktiskt betyder, och hur du kan använda det i ditt eget firande. =)

Blessed be,

Amanda

 

Vårdagjämning

2 mars, 2017

Vårdagjämningen räknas till en av de fyra mindre högtiderna inom wicca. Wicca har fyra stora högtider och fyra små högtider. De stora högtiderna hade Gerald Gardner med från början, det var dessa högtider som firades i det coven han initierades in i. Men så utökades högtiderna till att först inkludera en femte, Midvintersolståndet och sen även de tre andra solstånden, Vårdagjämning, Midsommar och Höstdagjämning.

Därför har wicca fyra stora högtider med start Samhain, Imbolc, Beltane och Lammas och däremellan de fyra små högtiderna, Midvintersolståndet, Vårdagjämningen, Midsommarsolståndet och Höstdagjämningen.

Det finns olika namn för de små högtiderna som presenterades i olika böcker under 1970-talet och de har fått fäste i resten av den wiccanska och paganska sfären. Jag själv använder mig inte av dessa ”nya” namn, dvs. Yule, Ostara, Litha och Mabon. För mig har dessa namn ingen direkt innebörd mer än att det blir missvisande för vad det är jag firar. Möjligtvis Yule är ett namn på högtiden som verkligen passar, men Ostara, Litha och Mabon, nej, det är högtidsnamn jag inte själv använder mig av. Jag får förklara detta i ett annat inlägg om du skulle vara intresserad av just högtidsnamnen.

Åter till Vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa, de första vårtecknen har kommit, även till Sverige, kanske inte om du bor i norra delen av landet men upp till mitten av Sverige har fler och fler känt av vårens annalkande. Jo, även ni längst upp har säkerligen också känt av vårens annalkande i att det har blivit ljusare, ovanför polcirkeln så kan man definitivt få syn på solen och fåglarna har börjat kvittra. Vi får alla hitta våra egna vårtecken på de olika platser vi bor på i vårt avlånga land.

Rent astronomiskt så är dagen och natten exakt lika långa. Det kan vara klokt att arbeta med balans. Att gå från den mörka delen av året till den ljusa delen av året. Vinter till sommar. Precis mittemellan.

Något jag alltid vill ha med i mitt högtidsfirande är att synka mig med naturen och vad som sker där. På så sätt får jag mycket bättre kontakt med årstiderna, mitt liv och vad som sker i naturen men även inom mig. När det är vårdagjämning känner jag att energierna kommer tillbaks till min kropp, vintertröttheten och kanske det glåmiga utseendet jag haft när det varit mörkt ute, det försvinner och i takt med att naturen vaknar till liv, träden slår knoppar, vårblommorna börjar sakta krypa upp ur marken, fåglarna drillar sina vårsånger och det blir varmare och varmare. Det är detta jag vill proppa min kropp och mitt sinne med när vårdagjämningen är här. Bort från mörker och trötthet, ladda batterierna i vårsolen som faktiskt värmer och inte bara ger ljus. Uppfyllas av den sprittande kraften av vår. Bäcken är nästan en fors nu när islossningen passerat och snön har/eller smälter och vattnet flödar fritt och bevattnar åkermarkerna och skogsslänterna.

Som jag skrev lite längre upp i detta inlägg så var inte vårdagjämningen en högtid de första wiccanerna firade utan det var något man efter ett tag valde att lyfta in. Varför man valde att inkludera nya högtider vet jag inte, men ett rykte säger att man träffades för sällen och att gamle Gerald ville festa mer och därför införde han först Midvintersolståndet/Yule och när väl en solhögtid firades så inkluderade man även de tre andra, för att det var trevligt att träffas och festa.

Vad ska du göra för att fira denna högtid? Vad vill du fokusera på? Tycker du det är viktigt att fira vårdagjämningen?

Jag ställer några frågor till dig för jag tycker det är viktigt att du som utövare av wicca skapar något eget istället för att bara kopiera och ta en ritual som någon annan skrivit. Det är inget fel i att låna men det kan bli lite platt och ibland kan vissa saker i den lånade ritualen vara svårt att förstå om man inte själv var med och planerade och då går vissa delar i ritualen förlorad. Jag tycker att du ska bygga upp din egen ritual, låna ritualstruktur men fyll den med egna delar. Det gör inget om första gången blir lite tafflig, jag lovar dig, ibland blir det taffligt även om man har 20 års erfarenhet av att skapa ritualer, det händer oss alla flertalet gånger. Då får vi skratta åt det och humor är något mina gudar förstår och jag tror dina också kommer skratta gott åt dig om du skulle missa något.

16/3 publicerar jag även ett förslag på vårdagjämningsritual, håll utkik då!

Var välsignad!

Peter

Imbolc

2 februari, 2017

Om du har läst på om wicca ett tag, online och kanske i böcker, så har du säkert läst om de olika högtiderna – så kallade ’sabbats’. Det är viktigt att notera att de här högtiderna inkluderades i wicca av Gerald Gardner, och de är ett ihopkok av flera olika tidigare traditioner. Det finns inte någon urreligion i Europa som firade alla åtta.

I den här posten vill jag prata om Imbolc lite djupare, och från en annan synvinkel än du kanske tidigare läst i grundläggande böcker om wicca. Det här var den högtiden jag från början hade allra svårast att känna en koppling till, men det jag tänker prata om i det här inlägget har gjort det lättare för mig. Nu för tiden ser jag fram emot Imbolc och känner en väldigt stark koppling till den här oerhört vackra högtiden.

Grundläggande om Imbolc

Datum: 1:a februari
Andra namn: Bridghid, Candlemas

Det första man som svensk wiccan ofta tänker på gällande Imbolc är att i engelska böcker om wicca, så står det att Imbolc är den första vårhögtiden. Det man firar är att naturen nu börjar vakna till liv, nytt liv gror. I Gudinnans och Gudens cykel så går nu Gudinnan in i sin fas som ungmö, medan Guden är ett barn. Det kommer snödroppar och andra blommor – säger böckerna.

Svensk Imbolc

Det står alltså att nu kan man se de första vårtecknen.

Och som svensk tittar man ut på all snö och undrar var de är någonstans.

Kanske tänker man till och med att man borde flytta datumet för denna högtid, eftersom den så uppenbarligen inte stämmer in på det svenska klimatet. Självklart kan man se Imbolc som en chans att hjälpa våren på traven, men jag tyckte aldrig att det var tillräckligt. Det här har varit väldigt frustrerande för mig för jag kände som att jag helt missade den här delen av årshjulet.

Det var inte förrän jag flyttade till England, ner till Devon, som jag faktiskt kände att jag kunde få en koppling till Sveriges Imbolc, vilket är lite ironiskt eftersom Devon är Englands Riviera. Här har i skrivandets stund (17/1) krokusar redan börjat komma upp. Den här vintern har varit kall; det har varit minusgrader minst ett par gånger. Ibland har vi varit tvungna att ha värmen på inne nästan hela dagen. En dag kom det till och med snöblandat regn under någon timme.

Till Imbolc finns det snödroppar, krokusar och ofta påskliljor. Det är knoppar på träden här och jag kan verkligen se hur Imbolc är vårens första högtid. 

Men Imbolc är så mycket mer än så, och det är det som jag har fått en koppling till, och det som även fungerar att fira i Sverige.

Imbolc kallas nämligen också för Brighid (uttalas ’Breed’), och Brighid är poesins, smedjans, eldens och kreativitetens gudinna. Hon är också gudinna över healing och barnafödande. Det här hör så klart ihop med att Gudinnan fött Guden, men det handlar också om att väcka till liv ens egen kreativa skaparkraft efter vintermörkret.

Även i Sverige så har det nu börjat bli ljusare, vi vet att vi är på väg mot våren och man har mer energi. Så det här är ett utmärkt tillfälle att hedra elden inom oss, och dess kreativa lågor. Det är det som har gjort att jag har kunnat hitta en koppling till Imbolc. För mig nu är det eldens högtid, en tid att börja forma det jag vill uppnå det kommande året. En chans att hitta mig själv och stå i min egen kraft, precis som Gudinnan gör. Det här är den högtid hon är minst kopplad till Guden, hon är ute och förverkligar sig själv, och vi har chansen att göra samma sak!

Vad man kan fokusera på

Gudinnan är i sin smedja. Hon är stark, har säkert sot i ansiktet, hennes hud är glansig av svett medan hon lyfter hammaren mot städet för att forma det hon arbetar med. Hon formar sitt eget liv. Hon arbetar med det hon vill. Hon bestämmer sig för vilken av sina idéer hon vill göra till verklighet, och sedan skapar hon den på sitt städ. Det finns ingenting som kan stoppa henne. Hon är sitt eget livs mästarinna.

Så ta det här tillfället och ha en ritual där du hedrar Gudinnans oerhörda skaparkraft. Det är den som så småningom kommer smälta snön. Det är den som får naturen att spira med nytt liv. Och den finns inom oss alla. Hur kan du använda den här vetskapen i ritual? Här är några förslag:

  • Använd den till att fundera på vad du vill skapa i din egen smedja. Vad vill du uppnå det kommande året?
  • Fokusera på din egen kreativa inre eld. Hur ser den ut? Är den tänd? Eller behöver du tända den? Vad behöver den för bränsle? Tänk på hur elden brukade vara hjärtat i varje hem, och på hur vi behöver den för att överleva. Om din är släckt är det dags att mata lågorna!
  • Tycker du att du sitter fast i något projekt och inte vet hur du ska gå vidare? Det här är den perfekta ritualen att hitta ny inspiration.
  • Behöver du healing? Låt Brighids helande händer hjälpa dig att läka.
  • Vill du bli av med ovanor? Låt Brighids eld bränna bort dem, och låt dig själv födas på nytt ur lågorna.
Förslag på magi

Det här är den perfekta högtiden att arbeta med helande magi både för sig själv och andra.

Ljusmagi är också en bra sak att arbeta med, för att återkoppla till eldens kraft.

Det är också en mycket bra tid att plantera frön för det man vill uppnå det kommande året. Plantera ett frö för något du vill ska växa och ladda det med din energi och intention. Se hur det växer i takt med hur ditt projekt växer, och ta en stund varje dag som du spenderar med ditt lilla frö och så småningom planta för att fördjupa din egen koppling till det och det du vill uppnå.

 

Hoppas att detta gav dig lite nya tankar kring den här glittrande högtiden!

Blesse be,

Amanda

 

 

Search for:

Senaste inläggen

  • Ny pratgrupp våren 2023 – Strängnäs, Sörmland
  • Pandemi och wicca – Hur träffar man andra nu när allt är nerstängt?
  • Höstdagjämning eller Mabon?
  • Att vara ute eller inne?
  • Midvinter

Senaste kommentarer

  • Amanda om Wicca och Döden Döden
  • Amanda om Wicca och Döden Döden
  • ranya om Wicca och Döden Döden
  • Atle om Wicca och Döden Döden
  • Altare – Wicca.se om Wicca och dess magiska verktyg

Arkiv

  • oktober 2022
  • januari 2021
  • september 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016

Kategorier

  • Amanda
  • Charlotta
  • Gästbloggare
  • Peter
  • Uncategorized

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org
Copyright © 2023 wicca.se. All rights reserved.
 

Laddar in kommentarer …