I Sverige idag finns det tyvärr inte så många coven som kan ta emot sökare, det betyder att sökaren oftast får hålla tillgodo med kunskap från böcker och information och diskussioner från olika forum på nätet.
Jag tycker det är tråkigt att det inte finns ett coven i varje stad i Sverige, det hade underlättat för alla sökare inom wicca, men verkligheten ser annorlunda ut. De flesta coven finns i och runt storstadsregionerna och tyvärr väldigt få ute på landsbygden.
Bor man inte i eller i närheten av storstadsregionen så får man vara beredd på att resa till covenet om man ska ha en chans att bli medlem men alla har inte möjlighet att resa på grund av livssituation, ekonomi eller annan anledning. Då är mitt tips att försöka hitta andra som bor nära dig. Sök på forum, efterlys i olika grupper, besök häxbutiken i staden och sätt upp lappar om att du söker likasinnade.
När du väl hittar de andra, så kan ni börja med en fikagrupp eller pubmoot som jag skrivit om tidigare. Träffas några gånger, kommer ni bra överens så är det bara att gå ut och börja utöva och fira högtider tillsammans. Fungerar det fint så kanske ni är beredda att starta en cirkel. Det är inte samma sak som ett coven men det är en grupp som träffas regelbundet och firar högtider och månens faser tex.
Det kan vara klokt att stifta några regler när man har en cirkel. Bestämma hur saker och ting ska beslutas och hur makten fördelas i cirkeln.
Fungerar cirkeln bra och alla är nöjda så är det bara att fortsätta så. Tillslut kanske ni blir så hopsvetsade så att ni bildar ett coven och utarbetar en egen ritualstruktur och börjar ta in nya sökare?
Något jag tycker är viktigt när man kommer till grupper är att alltid vara observant på farlig sekterism. Här kan du läsa om Isaac Bonewitz Cult Danger Evaluation Frame. Utgå alltid från denna när du söker dig till olika hedniska grupper eller tillämpa den på din egen grupp. http://www.neopagan.net/ABCDEF.html
Ibland kommer frågan om hur man kan fördjupa sitt förhållande med en specifik gud eller gudinna. Här har jag skrivit några tankar kring detta. Det finns liksom en skillnad i att bara ’fangirla’ en gud eller gudinna på avstånd, jämfört med att ha en konversation och dialog. Tipsen nedan kan hjälpa dig att gå från att vara en ’groupie’ till att vara en del i bandet!
Här kommer jag ta upp:
Efterforskning
Dedikationsritual
Altare
Hantverk
Meditation
Mindfulness
De små tecknen
Bön
Efterforskning
Goddess Saraswati av ’Drakoheart’ på Flickr.
Oavsett vilken gudinna eller gud man känner sig dragen till och vill närma sig, så är nog steg ett att man börjar läsa på om hen. Då menar jag inte bara Wikipedia, även om det är en bra start, utan allt som du kan komma över. Gamla böcker, uppsatser, andra människors upplevelse av gudomen ifråga, allting är bra att läsa på om. Hur gudomen dyrkades förr i sin kultur, i vilken kontext och så vidare. Det är också väldigt bra att se på olika konstverk där gudomen är representerad. Helt enkelt, all information du kan hitta. En del gudomar finns det massor med information om, en del finns det mycket mindre om. Det här är både bra och dåligt… mycket information ger en mycket kunskap, medan mindre gör att man i ett tidigt stadium tvingas att börja skapa sin egen information.
Dedikationsritual
Nu handlar inte det här inlägget om att göra sin egen dedikationsritual, men det är nog något jag kommer skriva om i framtiden. Dock så är detta ett utmärkt sätt att närma sig den gudom man känner sig dragen till. Det finns säkert massor med exempel ute på nätet om hur man kan sätta ihop en sådan ritual. En sak att tänka på är att när man väl givit sig till en gudom, så ger de inte upp dig i första taget. Så var helt på det klara med att ditt liv kommer ändras, och det måste du vara beredd på och okej med. Gudomarna har alla sin personliga touch… en gång bad jag The Morrigan om hjälp med att avsluta alla relationer i mitt liv som inte längre var bra för mig. De avslutades… brutalt. I efterhand kanske jag skulle bett en annan, lite mjukare, gudinna om hjälp, men å andra sidan funkade det verkligen!
Altare
Lammas altar av Lavender Pillow på Flickr
Nu kommer all den där informationen du har letat upp väl till pass! Konstruera ett altare och inkludera det som din gudom gillar och som representerar hen. Det kan vara små statyer, konstverk, poesi, symboler och så vidare. Sedan är det viktigt att man också använder sitt nya, fina altare. Spendera tid med det och din gudom varje dag, se till att det inte blir smutsigt, ta hand om det. Det är en representation av ditt dyrkande, och måste behandlas med respekt!
En annan sak att komma ihåg är att använda saker som faktiskt har en innebörd för dig. Det är helt poänglöst att ha en massa föremål som inte betyder något för dig, oavsett hur fina de är rent estetiskt. Ta dig tiden att fundera på hur du vill att ditt altare ska se ut. Altare är väldigt personliga och ska fyllas med de saker som är viktiga för dig och ditt förhållande till det gudomliga. =)
Hantverk
Det här är nog min favorit! För mig finns det få saker som uttrycker min kärlek och dyrkan till gudarna så mycket som mitt hantverk. Att skapa vackra saker i deras ära är något som verkligen är djupt förankrat för mig. Det handlar inte heller om slutresultatet. Det måste verkligen inte platsa på en konstutställning! Utan det viktiga är att du spenderar tiden och ’besväret’ med att uttrycka din kärlek och dedikation till en gudom. Det kan vara allt från scrapbooking till marmorskulpturer. Så länge det är något som ligger dig varmt om hjärtat och som du gör i ära till en gudom, så kan jag lova att det kommer föra er närmare varandra.
Meditation
I det här fallet speciellt ledda meditationer (spela in dig själv eller be någon annan leda dig) för att möta en specifik gudom. Det kan vara väldigt effektivt, och man brukar få flera nya associationer som man kan arbeta vidare med senare.
Mindfulness
Odin av Zsoolt på Flickr.
Det här har jag funderat mycket på den senaste tiden. Förut brukade jag mest fnysa åt det här med mindfulness, men nu har jag ändrat åsikt! De senaste 6 veckorna har jag börjat meditera på ett nytt sätt ’från grunden’ med en app som heter Headspace. Den har också lärt mig att bli bättre på att kontrollera mina tankar i vardagen, att inte låta hjärnan bara spinna iväg i en kavalkad av allt möjligt brus. Att bli mer mindful, helt enkelt.
Varför spelar det någon roll? Jag tänker att om du ständigt är upptagen med att tänka en massa tankar du inte egentligen varken vill eller behöver, så finns det inget utrymme för att få kontakt med en gudom. Din hjärna har nämligen en ständig upptagen-ton. Det är som en telefon =) Om du ständigt har nåt annat på linjen, hur ska en gudom nå fram?
De små tecknen
Det tar mig till de små tecknen. När man är mer mindful så är det lättare att se de små tecknen i vardagen som kanske skulle drunkna i bruset annars. Det kan vara allt ifrån en känsla man får, när ens gudom ’knackar en på axeln’, till att höra korparna kraxa precis när man tänker på Oden, eller fulla visioner. Men som sagt, för att kunna ta emot dem måste linjen vara ledig =)
Bön
En lite… kontroversiell grej när det kommer till wicca och annan hedendom, är ju bönen. Min fru har gjort oerhört mycket efterforskning just på bön, vilket gjorde mig intresserad också. Att spendera en stund varje dag i bön, som verkligen är tid som är helt och hållet dedikerad till sin gudom, förbättrar verkligen din dialog med hen!
Tänk dig att du har hittat ett coven som är öppet för nya medlemmar och befinner sig på ett avstånd från dig som inte känns alltför stort. Du har fått kontakt och börjat pratat med covenledarna. Det börjar bli dags att träffas. Vad ska man tänka på då?
I min tradition är det vanligt att man har någon typ av försteg för de som är intresserade av att gå med i ett coven. Dessa grupper kallas lite olika, vanligen pratgrupp eller yttre cirkel. Där får sökare och coven möjlighet att lära känna varandra och ta reda på om de passar ihop. Jag tycker personligen att det är väldigt bra. Jag skulle ha svårt att lita på en grupp som jag inte fått lära känna först och kanske ännu svårare att lita på en grupp som inte vill lära känna mig först! Dessa möten är utmärkta tillfällen att studera gruppen och ställa frågor om sådant som man undrar över. Nedan följer några varningstecken att vara extra uppmärksam på.
Gruppen tar betalt för initiering
Det finns grupper som gör detta utan att för den skull vara en dålig grupp (t ex OTO) men en av grundprinciperna i wicca är att initiering inte ska kosta något. Det är klart att det kan finnas kostnader förknippade med initiering (resa dit, en robe osv) men om man blir initierad eller inte ska inte hänga på ens ekonomi. Om någon utger sig för att vara wiccan men tar ut en kostnad för initieringen har man alltså skäl att misstänka att något inte riktigt är som det ska.
Gruppen kräver orimliga motprestationer för initiering
Jag vet inte om det är lösa rykten eller inte men man hör ibland om grupper där någon av ledarna har sagt att det krävs att man har sex med någon i gruppen vid initiering. Det är INTE något som seriösa grupper (eller för den delen vettiga människor) gör.
Gruppen kräver orimlig dedikation
Gruppens geografiska läge kan man inte göra något åt, och att man får ta sig till stället där de träffas är ingen orimlig begäran. Om de däremot begär att man ska vara på plats i en sådan utsträckning att familje- och yrkesliv blir lidande kan man behöva fundera över hur sund gruppen egentligen är. Man ska kunna ha familj, heltidsjobb och andra intressen utöver wicca (även om det kanske är lättare om man inte har småbarn).
Gruppen tar in folk under 18 år
När man är under 18 är man fortfarande minderårig. En seriös grupp tar inte in någon som egentligen inte får bestämma över sig själv.
Gruppen ägnar sig åt olagliga aktiviteter
Här behövs knappast någon närmare förklaring.
Gruppen erbjuder dig en plats direkt och/eller är översvallande i sitt mottagande
Det här behöver inte nödvändigtvis vara dåligt, men faktum är att många sekter behandlar möjliga nya medlemmar på just detta sätt för att de ska gå med i gruppen. Det kallas för lovebombing. Det är naturligtvis möjligt att gruppen faktiskt har fattat omedelbart tycke för dig, men det skadar inte att avvakta lite och känna efter.
Studera gruppmedlemmarna
Hur beter sig medlemmarna i gruppen? Om de verkar rädda för covenledarna, väntar med att svara på allmänna frågor tills covenledarna har svarat och håller med dem, inte uttrycker egna åsikter eller visar ohälsosamt stor vördnad för dem bör man vara på sin vakt. En del saker är edsbundna, dvs man får inte prata om dem med utomstående, så du kan inte räkna med att få svar på allt, men de bör kunna svara på generella frågor som rör hur de trivs i covenet, personliga erfarenheter av wicca mm. Verkar det som om medlemmarna kan ställa frågor till covenledarna? Ledare som är trygga i sig själva och sin position uppmuntrar ofta till diskussion och debatt.
På ett mer personligt plan är det viktigt att gruppens värderingar inte är alltför skilda från dina egna och att du känner dig bekväm med medlemmarna. Om gruppen praktiserar skyclad (nakna) och du inte känner dig bekväm med det och inte tror att du någonsin kommer att göra det eller inte har någon önskan att bli bekväm med det är det nog inte gruppen för dig. Om du ska kunna utvecklas andligt måste du kunna känna dig trygg och bekväm till att börja med. Kom ihåg: det är ingen brådska! Låt det ta tid och tillåt dig själv att känna efter.
Var välsignade!
/Charlotta
Det finns naturligtvis fler saker man kan vara uppmärksam på, och olika personer lägger tyngdpunkten på olika saker. För fler varningstecken och råd, se till exempel det här inlägget som tar upp varningssignaler i punktform, främst inriktat på Gardneriansk wicca, eller det här inlägget som går in lite närmare på de olika punkterna.
