Wicca.se

Peter

Blogginlägg skrivna av Peter.

Höstdagjämning eller Mabon?

Varför bör du inte kalla Höstdagjämningen för Mabon?

(Detta inlägg är en sammanfattning av detta inlägg skrivet av John Becket)

Just nu är det höstdagjämningstider och inom framför allt den paganska och wiccanska världen i Sverige och över hela världen används namnet Mabon för denna högtid. Det är egentligen lite lustigt att just Mabon används som namn på högtiden Höstdagjämningen. Det kommer främst från några få publiceringar som släpptes under 1970-talet och är egentligen bara tagna ur tomma luften för att fungera med de stora högtiderna med keltiska namn så som Samhain, Imbolc, Beltane och Lammas. Så från en publicering så kom det att bli nästintill hugget i sten.

Inte nog med att namnet Mabon är taget från den keltiska namnvärlden så har den också blivit beskylld för att ha ett kulturellt approprieringsdilemma. Mabon omnämns kort i Culwch and Olwen  som ingår i The Mabinogi, äldsta kända verket är från 1325. I The Mabinogi så skrivs egentligen alla keltiska sagor och mytologin ner. Så det är ett viktigt verk i sig.

Men vem var nu denna Mabon som gett namn till en högtid?

Hans fulla namn var Mabon ap Modron, vilket betyder Son av Modern, vad nu det betyder? Han tas från sin mor bara tre dagar gammal och försvinner. Ingen vet om han är i livet eller om han är död. Culwch får i uppdrag att hitta Mabon för att få gifta sig med Olwen. Culwch lyckas hitta Mabon och får tillslut sin Olwen och sen hör vi inget mer om Mabon. Hur kan då Mabon kopplas till Höstdagjämningen? Nej, det vet inte jag heller. Det hade varit mer passande med någon annan Gudom där, som tex en skördegudinnan Talitiu.

Den som nu kom upp med namnet Mabon är Aidan Kelly, en person som både är älskad och hatad inom de paganska kretsarna. 1974 skapade han fyra nya keltiska namn till solstånden och Oberon Zell fångade upp dem och de användes i tidningen The Green Egg. På den vägen är det, gilla det eller ej!

Så, vad är då egentligen problemet med att kalla höstdagjämningen för Mabon? Ja, Mabon har inget med hösten att göra och det är inte något uråldrigt som man kan använda sig av utan helt konstruerat till skillnad från de stora högtiderna jag nämnde tidigare. De finns tydligt belagda i keltiskt firande, de stora eldhögtiderna.

Kritiken mot att kalla höstdagjämningen Mabon är massiv! Författare som Yvonne Aborrow, Sorita d’Este och Jason Manky kritiserar användandet av Mabon.

Med lite mer information om denna högtid hoppas jag att du gör ett klokt val i hur du väljer att kalla denna högtid.

Ha en härlig skördehögtid, ha en härlig höstdagjämning, ha en härlig tid med vänner och mycket mat!

Peter Andersson

Wicca och shamanism

 

Bild: https://pixabay.com/sv/daechung-skog-sj%C3%B6n-landskap-vatten-1214996

Wicca i sig är ett eget system med sin ritualstruktur men det går lika bra att anamma andra praktiker också inom det wiccanska ramverket.

Jag praktiserar gardneriansk wicca med ganska så rejäla indränkningar av Svensk Initiatorisk Wicca(SiW). Inom Gardneriansk tradition så kan coven utföra allt från riktigt hard core ceremonialmagiska ritualer eller så kan man köra helt naturmagiska ritualer så kallad low magick eller naturmagi. Jag tenderar till att vara väldigt mycket mer naturmagiskt orienterad i min utövning och det är här shamanism kommer in i bilden för mig.

Bild: https://pixabay.com/sv/shamanism-andlighet-shaman-baikal-2100949/

Som liten var jag ett naturbarn. Jag älskade att vara ute i skog och marker, springa med solen lysandes min väg, höra fåglarna sjunga i trädtopparna. Ligga på ängen och titta upp på den ljusblå himlen om dagarna, och resa upp i det stora in mellan världarna. Den shamanska vägen har nog alltid varit min väg även om den inte har fått den plats som den egentligen har behövt förrän för några år sedan.

Jag har alltid undrat varifrån min andlighet och mitt intresse för religion kommer ifrån, min uppväxt har varit väldigt ateistisk/svennekristen med dop, bröllop och begravning, någon midnattmässa vid juletid har väl slunkit med också när jag tänker efter. Så, hur kommer det sig då att jag, helt solitärt i min familj blivit intresserad? Blodsbanden ser lite annorlunda ut med mina päron, jag är adopterad och har koreanskt blod i ådrorna, men det kan väl inte förklara allt? Eller?

Varför skulle då koreanskt blod i ådrorna vara mer spirituellt än något annat blod? Nej, det tror jag inte alls att det är men inom Korea så finns en aktivt levande shamansk tradition som egentligen är densamma men utvecklad från den sibiriska shamanska traditionen som antropologerna lät namnge hela den shamanska traditionen efter. Ordet shaman kommer från det Tungusiska folkets namn på just, shamanism.

Koreansk shamanism har sett ut på liknande sätt i mer än 3000 år säger de själva, det finns dokumenterat från 600-talet vår tidräkning samt runt Joeseonperioden 1300-talet vår tidräkning om hur shamanism har sett ut, och jämför man dessa två källor med dagens koreanska shamanism är det densamma. Kanske lite mer andlig vägledning om husdjurens väl och ve än vad det var förr i tiden enligt Eun-Mi som är en shaman som jag lärt känna när jag var i Korea.

Jag i min shamanska dräkt med en skallra.

Ok, nu till det väsentliga, Wicca och Shamanism, hur går det ihop?

Inom wicca har vi något som vi kallar för Drawing Down the Moon och det är en teknik där Prästinnan kanaliserar Gudinnans kraft och förmedlar budskap, spådomar eller på något annat sätt förmedlar kunskap till oss.

Inom shamanismen har shamanen två stora roller, den ena är att kommunicera med andar, gudar och förfäder, den andra rollen är spådom. Som häxa och prästinna eller präst gör du egentligen samma sak som Shamanen, bara att vi kallar det för andra saker.

Därför anser jag själv att det inte alls är så någon stor skillnad mellan wicca och shamanism, men jag vet också att andra wiccaner inte anser att wicca och shamanism är särskilt lika. Som med allt annat, det är upp till utövaren att bestäma vad som är rätt och fel för varje utövare. Vad tycker du?

Var välsignad

Peter

Varför finns det inte något coven där jag bor?

I Sverige idag finns det tyvärr inte så många coven som kan ta emot sökare, det betyder att sökaren oftast får hålla tillgodo med kunskap från böcker och information och diskussioner från olika forum på nätet.

Jag tycker det är tråkigt att det inte finns ett coven i varje stad i Sverige, det hade underlättat för alla sökare inom wicca, men verkligheten ser annorlunda ut. De flesta coven finns i och runt storstadsregionerna och tyvärr väldigt få ute på landsbygden.

Bor man inte i eller i närheten av storstadsregionen så får man vara beredd på att resa till covenet om man ska ha en chans att bli medlem men alla har inte möjlighet att resa på grund av livssituation, ekonomi eller annan anledning. Då är mitt tips att försöka hitta andra som bor nära dig. Sök på forum, efterlys i olika grupper, besök häxbutiken i staden och sätt upp lappar om att du söker likasinnade.

När du väl hittar de andra, så kan ni börja med en fikagrupp eller pubmoot som jag skrivit om tidigare. Träffas några gånger, kommer ni bra överens så är det bara att gå ut och börja utöva och fira högtider tillsammans. Fungerar det fint så kanske ni är beredda att starta en cirkel. Det är inte samma sak som ett coven men det är en grupp som träffas regelbundet och firar högtider och månens faser tex.

Det kan vara klokt att stifta några regler när man har en cirkel. Bestämma hur saker och ting ska beslutas och hur makten fördelas i cirkeln.

Fungerar cirkeln bra och alla är nöjda så är det bara att fortsätta så. Tillslut kanske ni blir så hopsvetsade så att ni bildar ett coven och utarbetar en egen ritualstruktur och börjar ta in nya sökare?

Något jag tycker är viktigt när man kommer till grupper är att alltid vara observant på farlig sekterism. Här kan du läsa om Isaac Bonewitz Cult Danger Evaluation Frame. Utgå alltid från denna när du söker dig till olika hedniska grupper eller tillämpa den på din egen grupp. http://www.neopagan.net/ABCDEF.html

Var välsignad

Peter

Matriarker inom wicca

De tre Översteprästinnorna

Doreen Valiente

Om Gerald Gardner är pappa till den moderna häxreligionen wicca så är Doreen Valiente mamma till wicca. Doreen Valiente är den som fyllde ut wicca med poesi och är upphovskvinna till de flesta dikter inom wicca.

Doreen Valiente var Gerald Gardners första Översteprästinna och när hon lämnade Gardners coven träffade hon andra häxtraditioner och skrev böcker om sina erfarenheter. Doreen föddes 1922 och dog 1999.

Här kan du se en intervju med Doreen Valiente: https://youtu.be/rXQr2NOQChk?t=307

 

Patricia Crowther

En av Gerald Gardners mest kända översteprästinnor och hon har gjort mycket för wicca och även för gudinnerörelsen. Patricia Crowther har skrivit många böcker om hennes liv inom wicca, bland annat Lid of the Cauldron och High Priestess – The Life of Patricia Crowther.

Patricia Crowther föddes 1927 och lever idag i Sheffield i England.

Här är ett kort videoklipp där Patricia Crowther med sitt coven chantar: https://www.youtube.com/embed/jcfXIlFssMU

 

Eleanor ”Ray” Bone

Den tredje Översteprästinnan som räknas till en av de viktigaste personerna inom wiccas historia är Ray. Hon hävdade att hon blev initierad in i en hemlig häxtradition i Cumbria 1941 och fick kontakt med Gerald Gardner och senare även initierad av honom.

Ray föddes 1911 och dog 2001.

Här är ett kort videoklipp där Ray berättar om häxkonst så som hon utför den: https://www.youtube.com/embed/-yFLnkVYWgI

Kraftplatser och heliga platser

Kraftplatser och heliga platser

Vad är en kraftplats? Var hittar jag en helig plats? Hur hittar jag ställen jag trivs på?

Hällristning – Himmelstalund, Norrköping, foto: Peter Andersson

Kraftplats

En kraftplats är ett ställe där det är lätt att få kontakt med de olika krafterna och energierna som finns i naturen. En sådan kraftplats kan vara ett ställe som under lång tid har brukats för religiösa ceremonier. Hällristningsområden brukar jag tycka om och de har alltid en speciell atmosfär tycker jag. Oftast hittar man kraftplatser på gamla gravfält, offerlundar, springkällor och hällristningsområden.

På dessa kraftplatser har man under lång tid genomfört någon typ av religiös ceremoni av olika slag. Du kan lätt hitta gamla kultplatser genom att bläddra i en Atlas och leta ortnamn som slutar på lund, lunda, vi, ve, sala, sal. Gå därefter in och leta upp hur gammal bygden är så kan du troligtvis vara säker på att det är en gammal kultplats. Är hällristningar något religiöst eller är det bara dåtidens graffitimålare?

Jag bor i Uppsala och här kryllar det av gamla kultplatser, Uppsala i sig är en gammal kraftplats där man troligtvis genomfört mängder av ceremonier. Adam av Bremen skriver i sitt verk att vart nionde år offras nio handjur av varje sort i Uppsala, även människor. Detta har varit lite höljt i mysteriernas dimmor men idag har man börjat hitta mer och mer spår av att Uppsala har varit ett starkt centrum för den fornskandinaviska religionen.

Den mystiska Gudinnans fotspår. Hällristning – Himmelstalund, Norrköping, foto: Peter Andersson

Heliga platser

En helig plats kan vara helt och hållet ny och behöver inte alls ha någon cool historia bakom sig. Det räcker med att du tycker om platsen och att den uppfyller det du tycker ska finnas på en helig plats. Oftast handlar det om atmosfären och att platsen är lugn och är placerad på ett vackert ställe.

Den heliga platsen kan absolut hänga ihop med en kraftplats och en historisk kultplats så dessa två begrepp går hand i hand.

Nornornas nät? Hällristning – Himmelstalund, Norrköping, foto: Peter Andersson

 

Hur hittar jag en helig plats?

Du kan skapa en egen helig plats om du har möjlighet till en trädgård eller en bit grönområde eller om du har nära till skog och natur. På tomten och trädgården har du vilka möjligheter som helst att skapa ditt heliga rum som du vill men om du är ute i naturen på allmän plats måste du följa allemansrätten, dvs. du får inte fälla träd utan markägarens tillåtelse, du får inte flytta på stenar hur som helst och om du befinner dig på ett fornminnesskyddat område så gäller Kulturmiljölagen, ofta kallad fornminneslagen, dvs. du får inte flytta på någonting eller lämna efter dig skräp eller göra upp eld. Du hittar mer om Kulturmiljölagen här!

Var välsignade

Peter

Uppdaterad med Kulturmiljölagen, 2017-06-09

Föryngring av Initiatorisk wicca

Jag får ofta frågan om varför wicca fortfarande finns kvar som en initiatorisk tradition då massor av information, texter och även en och annan Book of Shadows har slinkigt ut och publicerats, både i bokform och på internet. Om du har bitcoins kan du köpa dig ett eget exemplar av t.ex. Doreen Valientes BoS här: http://wiccabos.com/doreen-valiente-blue-book-text-c/

Det enkla svaret är att initiatorisk wicca så som Gardneriansk wicca och Alexandriansk wicca fortfarande är samma linje tillbaks till Gerald Gardner. Vi kan likna det med ett bisamhälle.

Ett bisamhälle är en superorganism där drottningbiet är den som lägger ägg och arbetsbiet ser till att kupan får mat och blir städad. Någon gång kommer superorganismen känna av: Nu är det dags att dela på sig och förnya sig själv.

Först lite hur allt fungerar i en bikupa, mycket mycket förenklat:

  1. Drottningen lägger ägg.
  2. Arbetsbiet ser till att hålla temperaturen uppe runt äggen.
  3. Äggen kläcks och ut kryper ett yngel/larv.
  4. Arbetsbiet matar ynglet och beroende på vad för mat ynglet får så kan det utvecklas till ett arbetsbi, drönare(hanbi) eller drottning. Oftast är det arbetsbin som matas fram. Ibland tas det fram drönare och väldigt sällan matar man upp ett yngel till att bli en drottning. Detta sker dock när bisamhället bestämmer sig för att det är dags att svärma.
  5. Ny drottning matas fram och när den nya oparade drottningen föds känner den gamla drottningen att det är dags att flytta, detta kallas för att bisamhället svärmar.
  6. När svärmen går så tar drottningen ungefär halva samhällets invånare plus att varje bi suger i sig så mycket honung som de bara kan få fatt i före flytten så att de kan börja bygga en ny kupa att bosätta sig i.
  7. Svärmen hittar ett nytt ställe att flytta in i.
  8. Den nya drottningen flyger ut och parar sig.
  9. Efter ett tag börjar hon lägga ägg och blir uppassad av de arbetsbin som blev kvar i kupan.

Så, om vi jämför ett wiccanskt coven med ett bisamhälle så sker förnyelsen nästan likadant. Det som skiljer sig åt är att originalcovenet med sin Översteprästinna allt som oftast stannar kvar och den nya Översteprästinnan väljer att lämna covenet för att starta upp sitt eget på annat ställe. Vad och hur det sker är lite olika beroende på covenets kultur. I vissa coven följer vissa medlemmar med den nya Översteprästinnan och i vissa fall lämnar hon covenet själv för att starta upp ett eget coven. Det vanligaste jag har sett är dock att en Översteprästinna knoppar av tillsammans med en Överstepräst för att på så sätt skapa ett coven tillsammans.

För att besvara frågan i inledningen av detta inlägg: Varför finns initiatorisk wicca kvar?

Jag tror att initiatorisk wicca finns kvar för att nya medlemmar tas upp i ett coven då och då liksom medlemmar i ett coven också knoppar av för att starta eget coven. Ett helt naturligt förlopp, precis så som ett bisamhälle svärmar för att föryngra sig.

När Gerald Gardner initierade de första medlemmarna grundades olika covens och från dessa coven har det därefter knoppat av nya Översteprästinnor och Överstepräster som startat egna coven som i sin tur tagit in nya medlemmar som knoppat av fram till idag och troligtvis in i framtiden också.

Trodde Gerald Gardner att hans tradition skulle växa och bli så stor? Nej, jag tror inte det men jag tror att han hade varit glad för att den fortsatt att existera efter hans död och det har den verkligen gjort!

Var välsignad!

Peter

Initiation

Det är beltanetid och nu är Gudinnan och Guden mogna för att dansa med varandra. Guden har blivit vuxen, vild och stark. Gudinnan är den starka fria och vilda kraften som är fruktsam. Beltane är en tid för initiation och Guden och Gudinnan träder in i mysteriernas skuggor och vi firar dem i fest och glädje, lust och njutning.

Vi som skriver på denna blogg är av initiatorisk wicca. Vi skiljer oss något från den solitära eklektiska wiccanen genom att vi följer en specifik initiatonsritual som alla wiccaner inom samma tradition har genomgått. För att ge denna initiation måste man själv ha blivit initierad av någon som också genomgått denna initiation. Det går alltså inte att genomföra denna initiation bara för att man har hittat den i en bok eller på Internet. Detta fenomen brukar kallas linjetradition/lineage men det får bli ett helt eget inlägg lite längre fram i år. Detta är oftast något som skapar bekymmer för många wiccaner som inte är initierade in i en tradition. Det kan finnas många anledningar till varför alla inte tillhör en tradition, oftast beror det på att det inte finns tillräckligt många coven som kan ge initiation in i en tradition, eller att man som wiccan inte tycker det spelar någon roll med att tillhöra en.

Jag tänkte berätta lite av vad initiation kan betyda utifrån dessa frågor jag oftast får från intresserade och sökare.

  • Vad innebär initiation?
  • Varför vill en sökare bli initierad?
  • Vad förväntas av den som blir initierad?
  • Kan man initiera sig själv?

Vad innebär initiation?

Att genomgå en initiation är att uppleva något som alla andra före dig som tagit denna initiation upplevt. Den som leder initiationsritualen måste också ha genomgått samma initiationsritual ledd av någon som blivit initierad på samma premisser. Vad mer det kan innebära kommer ditt framtida coven prata med dig om utifrån deras perspektiv och förutsättningar.

Varför vill en sökare bli initierad?

Det kan finnas många olika anledningar till varför vissa vill bli initierade och andra inte. Vissa kanske tycker det är skönt med ett coven där man kan lära sig av varandra och få en samlad erfarenhet från alla medlemmar i covenet. Kanske kan det vara så att sökaren som vill bli initierad söker efter en tradition och just den upplevelse en initiationsritual kan ge.

Jag har till detta inlägg frågat runt bland några av mina vänner som är initierade wiccaner och de svarade så här på frågan: Varför ville du bli initierad?

”Jag drevs av nyfikenhet och längtan till att få lära mig en tradition och föra den vidare.”

”Önskan om tillhörighet med likasinnade var viktig för mig.”

”Att lära mig av andra har alltid varit viktigt för mig och i ett coven lär jag mig massor från medlemmarna, därför ville jag bli initierad.”

”Att få närma mig mysterierna.”

”Gemenskap.”

Vad förväntas av den som blir initierad?

Kanske en av de viktigare aspekterna är vad som sker efter initiationen. Då är du ju antagen till covenet och det betyder att du måste följa covenets regler och förväntningar. Dessa skiljer sig från coven till coven. I mitt coven så vill jag t.ex. att du i största möjliga mån deltar vid varje högtid och alla utbildningsträffar. Självklart så är det ju helt ok att inte dyka upp om du tvingas jobba även om jag vill att du ska försöka planera så att du är ledig på högtidsdagarna och våra utbildningsträffar, sen kan man vara sjuk och då ska du vara hemma och bli frisk istället.

Dessa regler bör du också känna till innan du initieras så prata noga med ditt blivande coven, gillar du inte det som kommer krävas av dig, så är du fri att lämna gruppen. Det är du även efter initiationen, vi är ingen sekt och vi kommer inte jaga efter någon som väljer att lämna oss.

Kan man initiera sig själv?

Det är många eklektiska wiccaner som genomför en självinitiation och det verkar fungera så jag tycker det går bra att initiera sig själv. Det kan nog bli en väldigt vacker ritual då du kanske skriver den själv eller utgår från någon ritual du läst i en bok eller på nätet. Du kan däremot inte initiera dig själv in i exempelvis Svensk Initiatorisk Wicca eller Gardneriansk Wicca, det krävs linjetradition för det.

Ett tips jag brukar ge sökare som kanske inte är villiga att ta steget in i covenwicca är att genomgå en självdedikation och då brukar man prata om ”Ett år och en dag”. Under denna tid funderar du på religiositet, wicca och andra existentiella frågor eller det du tycker är intressant och viktigt för dig. Efter den tiden och du känner att du vill fortsätta på den wiccanska vägen så kan du kanske söka dig till ett coven eller om du vill skriva en initiationsritual eller utgå från någon boks förslag så kan du göra det.

Var välsignad!

Peter

Träffa wiccaner och andra hedningar

Ibland kanske det känns som att du är helt ensam och den enda wiccanen i världen? Då ska du inte misströsta utan leta upp något som kallas för pubmoot. Kanske finns det ett aktivt pubmoot nära dig? Det kan också heta Cafémoot eller Hednisk fikaträff.

Pubmoot är en social mötesplats där du kan träffa wiccaner, hedningar, asatroende, Forn Sed-medlemmar, ceremonialmagiker, kaosmagiker och shamaner. Platsen är oftast en pub för att alla nyfikna ska känna sig trygga. Du kommer dit och ska inte behöva känna dig orolig för att du måste åka hem till någon okänd person som du inte vet något om. På pubmootet träffar du människor som du senare kanske lär känna mer privat och då vet du vem det är och behöver inte vara osäker på om du vågar lita på den eller dessa personer. Men som med allt när du träffar nya personer så ska du så klart vara aktsam och försiktig, även om de flesta människor är helt ofarliga.

På ett pubmoot träffas likasinnade för att ta sig något att äta och dricka, prata om hedniska saker, specifika wicca-relaterade ämnen eller andra esoteriska spörsmål. Det kan också vara helt vanliga ämnen som vilken sås som passar bäst till just denna maträtt. Samtalsämnet skiftar från högt till lågt på ett avslappnats vis.

Om du nu bor på en ort där du inte känner någon som delar ditt intresse om wicca och hedniska religioner så råder jag dig att försöka hitta någon annan som är i din sits. Det kan du göra tillexempel på Facebook eller andra internetforum som iFokus. Fråga om det finns fler wiccaner eller hedningar i ditt område och om du hittar någon som skulle vara intresserad, starta ett pubmoot vet jag! Du kan läsa mer på Pagan Federation International – Sveriges hemsida om vad du ska tänka på när du startar upp ett pubmoot.

Ett annat sätt att träffa andra wiccaner och hedningar är att skapa ett Skogsmoot. På samma sätt som pubmoot så är Skogsmoot ett socialt sätt att träffa wiccaner och andra hedningar ute i naturen. Skogsmootet som jag startade i Uppsala för några år sedan var aktivt i cirka 2 år med några olika typer av ceremonier och ritualer. Tanken med Skogsmootet är att deltagarna ska få möjlighet att testa på olika traditioner och uppleva ritualer och ceremonier för att kanske inspireras och kunna börja utöva själv eller för att hitta en grupp att söka sig vidare in i.

Det finns några aktiva pubmoot i Sverige idag. Dessa är de jag känner till i skrivande stund:

Stockholm – Första torsdagen i månaden på pub Wirströms i Gamla Stan från kl. 18.00 i Dartrummet. Fråga i baren var Witches and Warlocks sitter om du inte hittar! Stockholms pubmoot har också en Facebooksida.

Göteborg – Första tisdagen i månaden. De träffas på Noba Café och Bar. Du kan söka dig till Facebook-gruppen, Göteborgs Hedniska Nätverk som utlyser när och var pubmootet håller till samt även annan aktivitet i området.

Uppsala – Sista tisdagen i månaden från kl. 18.30 på Bishops Arms vid Uppsala järnvägsstation. Uppsalas pubmoot har också en Facebooksida.

Det har funnits moot i Sundsvall, Umeå, Örebro, Malmö och Lund som jag känner till men i dagsläget känner jag inte till deras status. Men, bor du i närheten av dessa städer så finns det säkerligen intresse av att starta upp igen. Den som söker ska finna!

Var välsignade

Peter

Reportage – History Unfolds: Prayer

Reportage – Prayer av James Webb

På Historiska museet finns en utställning som heter History Unfolds där samtidskonstnärer möter historiska artefakter. De medverkande konstnärerna är: Esther Shalev-Gerz, James Webb, Minna L Henriksson, Dusica Drazic, Elisabeth Bucht, Susan Meiselas, Hiwa K, Artur Zmijewski, Jananne Al-Ani och Meric Algün Ringborg.

Hela utställningen är väldigt spännande men i det här reportaget kommer jag ta dig till den specifika utställningen Prayer skapad av James Webb.

Lördag 19 november 2016 invigdes konstverket som är en ljudinstallation där samfund och religiösa grupper har spelat in böner, sånger, chants och mantran som spelas upp. Jag tror James Webb berättade att det är 58 timmar ljudinspelning som rullas upp i blandad ordning i de tolv högtalarna samtidigt.

En solig senvinterdag besökte jag Historiska museet, några yra vårfåglar hade redan kommit igång med sin vårdrill. Jag gillar den sena vintern och smygvårens sol som faktiskt värmer kinderna, det är en underbar känsla att känna värmen och veta att snart, snart kommer värmen tillbaks.

Historiska museet ligger i gul byggnad och den har ett torg framför huvudentrén och upp till ingången reser sig en trappa med spännande räcken i järn och ovanför porten in till de spännande historiska artefakterna hänger intressanta konstverk i form av ett gammalt vikingaskepp. Jag går uppför trappan och in genom de stora portarna. Väl inne i hallen så tronar ett gigantiskt lejon upp sig på min högra sida och tillvänster om lejonet leder en trappa upp genom byggnaden. Ett gult streck är målat på golvet, det gula strecket berättar att om du följer denna linje så kommer du möta alla konstverk som ingår i utställningen History Unfold. Så jag tar mig uppför trappan och in i altarsalen där det känns som att man kommer in i en kyrka. Många gamla föremål från medeltiden är utställda där. Helgonstatyer snidade i trä, en altartavla och andra vackra tavlor som berättar om kristendomens mytologi. Men den gula linjen går rakt igenom denna sal och går vidare in i en korridor med ännu mer artefakter från medeltiden. Ett par bronsklockor står uppställda längsmed gången och en film om hur gjutning går till visas bakom dem och det är då jag börjar höra svagt sorl från Gotiska salen där James Webbs utställning pågår.

Känslan jag får är mycket suggestiv tillsammans med de gamla föremålen som jag omges av. När jag kommer in i den Gotiska salen ligger en röd matta utrullad, på väggarna omgärdas den av helgonfigurer, altartavlor, kistor och altarskåp samtidigt som jag omsluts av en ljudmatta av olika böner, sånger, chants och mantran. Det är oerhört mäktigt och jag får rysningar i hela kroppen. Jag ser människor som går runt mattan och lyssnar, jag ser människor som tagit av sig skorna och vandrar runt på mattan och stannar upp vid en av de tolv högtalarna och lyssnar på en bön, en affirmation, ett mantra eller en chant. Vissa av besökarna sitter ner vid högtalaren för att verkligen gå in i en av bönerna, någon ligger ner och tar in hela upplevelsen.

Själv tar jag av mig skorna och går lite på måfå runt och försöker ta in upplevelsen för att strax sätta mig ner bredvid en av högtalarna och lyssna. En indisk församling reciterar ett mantra och en metallisk gonggong hörs genom det. Nästa ljudspår som spelas upp är en muslimsk religiös ledare som kallar till bön och nästa är en katolsk bön för att sedan höra Samfundet Forn Seds vackra sånger.

Mitt i allt hör jag min egen röst chanta från en av högtalarna. Jag byter till den högtalaren och mins den inspelning jag och mitt coven gjorde under hösten 2016, då vi åkte ner till Stockholm för att delta i detta konstverk. Jag kände mig upprymd att få delta i ett religionsöverskridande konstprojekt där vi möttes i respekt och acceptans. Det är såhär jag vill att alla möten ska vara, i respekt och acceptans.

Det som jag tycker är så spännande med James Webbs konstverk är att det samlar väldigt många olika religioner och riktningar under samma tak, i samma konstverk; Prayer. Vackert och religionsöverskridande där vi möts med en gemensam nämnare, vi är alla troende på ett eller annat sätt och jag önskar att vi alla människor skulle kunna förstå detta, att vi är alla troende och genom respekt och vördnad för den andres religionstillhörighet borde vi kunna samsas i den värld vi lever i.

Utställningen håller på till 19 november 2017 så om du har vägarna förbi Stockholm och Historiska Museet rekommenderar jag dig att gå in och beröras av de olika böner och sånger du möts av på röda mattan. Det är gratis att gå in på ett av våra mest spännande museer i Sverige.

Var välsignade

Peter

Older Posts